En sko lost in the woods. Ska denna skon någonsing hittas? Detta är den stora frågan!!

Det började en mörk natt, en väldigt mörk natt. En sko went lost in the forrest.

Skoan ska hittas, denna 1200 kronors skon ska hittas! Ikväll är det kvällen då skon ska hittas. Allt är planerat. Vodka, GPS, på ett ungefär vart skon kan ha kommit.

Undertecknad har blandad ubergrogg just för att killarna ska få det mentala tillståndet att faktiskt hitta skon. Jag tror att skon är vit, numera är den nog fylld av gegga men det är än dock skon!

Jag analyserar de två som ska leta efter skon. En smal, och en chubbie. Vem av dom kommer att hitta skon? Jag tror på the chubbie whone.

De har druckit en sisådär två klunkar var på drinken! snart har dom försatt sig i skotrance…. Skon is soon being to be find…..

Mer om detta imorgon!

Kan inte sova, så jag beslöt mig för att surfa runt lite. Hittade en bloggtävling där man kan vinna en iphone, det skulle vara bra om man vann en sådan, ska finnas roliga spel, kan jag ju spela när jag inte kan sova! Det är totalt hopplöst när jag kommer in i dessa perioder av total sömnbrist. Jag menar verkligen total, jag kan vara uppe i över ett dygn och sen sover jag tre timmar och det är samma sak igen! trött på det.

Men i vilket fall så är det en bloggtävling jag tänkte vara med i, men en sisådär två miljoner andra deltagare, jag vinner aldrig något jag verkligen vill vinna så chansen är väl rätt minimal här också. Jag har listat ut att på m ånga bloggtävlingar är det samma personer som vinner, så min hjärna har fantiserat ihop en bloggkonspiration!

Iphonetävlingen håller på till på söndag. Lat som jag är så lånade jag deras bildadress.

Man kan tävla hos Foki om telefonen

Man skulle skriva vilket iphonetillbehör man ville vinna också, men tyvärr kan jag inte det eftersom alla sidor jag trycker på, hos MrGizmo som sponsrar tävlingen blir helt vita, men jag är ganska övertygad om att jag skulle välja någon rolig leksak till telefonen, jag är alldeles för barnslig för att faktiskt välja något jag skulle kunna ha nytta av.

Jag fick sådan inspiration av en kommentar från Therese där hon citat skrev ”dagens outfit”. Så nu ska jag sjunka så lågt att jag ska berätta vad jag har på mig idag. tyvärr kan jag inte ta kort på denna suveräna outfit som borde äga upp varenda bloggare ;P

Jag har en grå sweatshirt med luva på mig som är inköpt på vinterrean på Carlings förra året. Till detta har jag matchat ett par slimmade cheap monday jeans. På fötterna har jag ett par vita converse med svarta döskallar på, jag får nog ärligt säga att skorna inte är så vita längre och skosnörena är sönder.

Jag kom precis på att jag missade paradise hotel igårkväll. Slarvigt av mig jag som gillar att se när pantade människor förnedrar sig och bråkar på TV. Synd att Big Brother inte sänds längre det var ju guld att kolla på.

Idag mår jag faktiskt hyfsat bra. Trött och ont i huvudet men det är väl så på hösten tyvärr.

Nu ska jag ta tag i jobbet och planera lite lektioner.

Jag har listat ut att jag är världshistoriens sämsta bloggare. Hur fasen klarar alla fjortisblondiner av att blogga flera gånger om dagen om ingenting?! oh idag har jag mina nya jeans på mig och mitt nya lipgloss som jag sätter på  mina nyfyllda plutiga små läppar.

Själv har jag sovit med mascara på mig så jag är h elt svart runt ögonen men orkar inte tvätta bort det. Håret står åt precis alla håll. Jag sitter invirad i ett täcke och har ett rött brottarlinne från gina tricot på mig som jag dessutom satt på mig ut och in.

Det är så jag ser ut när jag vaknar, det första jag tänker på är inte vad jag ska ta på mig under dagen eller vad jag ska skriva i min upphypade blogg.

Ne jag förstår mig inte på bloggkulturen, eller jag förstår mig snarare inte på att det finns människor som är besatta av att läsa om vad några småtjejer sysslar med.

De är säkert smarta på sitt sätt, jag ska erkänna egentligen har jag bara läst lite i blondinbellas blogg men jag tröttnade efter ett inlägg och fann det inte alls intressant. De andra har jag bara läst om i aftonbladet nöje nu i helgen när det var ett helt jäkla uppslag om bitchiga bloggblondiner som kastar skit på varandra. Rätt fascinerande artikel. Man kan bli populär genom att skriva en massa bullshit och vara trög. yay det måste jag också göra och sen när jag växer upp och ska skaffa ett RIKTIGT jobb när bloggflugan blåst över så ska jag ha det högst upp på mitt CV

Rätt okej dag idag faktiskt. Varit och jobbat, ingen direkt ångest. Kommer man hem och får bära upp en massa saker! inget vidare för det var tungt.

Måste verkligen storstäda också. Ligger tvätt i hela lägenheten.. ska städa i helgen,,, jaja

Det är den stora frågan!

Igår efter mitt läkrbesök mådde jag faktiskt riktigt glad. Men det sket sig efter några timmar,

Jag har sådan otrolig tur att jag har en sådan underbar bror. Jag gick hem till honom, han måste trott jag vart alldeles tokig! Jag bara snyftade och det gick inte att få ur mig något sammanhängande tror jag. Det var kaos i huvudet på mig. Jag fick ett sådant jäkla bakslag att jag faktiskt funderade på att skada mig själv, det var därför jag valde att gå hem till min lillebror. Jag sov sedan i hans soffa. Idag mår jag bättre fortfarande väldigt trött efter gårdagens ångestattack. Skrivit en liten dikt till min bror. Jag har så svårt för att uttrycka mina känslor men jag hoppas att han genom dikten kan förstå hur mycket han betyder för mig!

Du finns alltid vid min sida när jag har det svårt

Jag vet att du måste tycka att det är jobbigt och hårt

Jag skulle kunna gå genom en brinnande skog

För att förhindra att du i den skogen dog

Du lyser upp min vardgar när jag inte mår bra

Med dina opedagogiska metoder som bara du kan ha

Du gör så att hjärtat slåt lite saktare när det egentligen vill brista

Älskade lillebror jag skulle aldrig dig vilja mista

Jag är så ledsen att du behöver se mig så dålig

en storasyster ska ta hand om sin lillebror och vara tålig

inte det vrak till syster som du får dras med

kanske en glittrig positiv tjej som du slipper möta med svärd

Tack för att du finns i mitt liv

Utan dig hade jag kanske till mörkret tagit ett kliv
Tack Johan, jag älskar dig

Min sambo har betett sig konstigt i flera dagar. Jag vet inte varför. Jag kan inte ha gjort något fel, jag har inte ens pratat med honom eftersom jag inte vågar. Han bara snäser på mig.

Jag klarar inte ens av att ligga i sängen eftersom jag får sådan hjärtklappning. Återigen kan jag inte äta någonting.

Jag försöker komma på vad jag kan ha gjort för fel.

Det enda jag kan komma på är om han läst mina sms igen. I fredags spelade vi poker och då kom det upp en diskussion om man kunde skicka sms till sig själv. Jag testade och skrev ”hej älskling, vad snygg du är.” till mig själv.

Eller när vi var på mcdonalds vid halv två, vi var påväg hem och jag behövde kissa så jag gick bakom konserthuset och kissade, då fick jag ett sms och det stod ”när kommer du tillbaka”, var borta i typ sju minuter sen åt vi cheeseburgare och gick hem.

Jag mår skit över detta. För jag vet att jag inte gjort något fel alls. Jag hade jätteroligt i fredags, det var längesedan jag mådde så bra och kunde umgås utan ångest med folk men nu är hela upplevelsen förstörd pga detta.

Jag mår både fysiskt och psykiskt dåligt. Det är hemskt.

Mått bra runt en vecka men nu mår jag skit och tänker på döden hela tiden. Ska det behöva vara såhär?

Borde faktiskt kunna sova men det kan jag inte! Det är hopplöst!

Sitter och kollar på Xena krigarprinsessan. Jag hade för mig att det var rätt okej men det är skitdåligt

Kan inte fatta att jag faktiskt kollade på det efter skolan när jag var ”liten”. Galet!

Jag har ingen film heller som jag kan kolla på. Jag vet inte vad jag ska sysselsätta mig med. Alla sover ju.

Inatt drömde jag en fruktansvärd mardröm! Jag har aldrig drömt något så rubbat innan i hela mitt liv tror jag!

Jag drömde att jag var med barn, well fine, det är väl okej att drömma att man är år på smällen. Men det slutade inte med det. När det hade gått nio månader tyckte jag att jag inte var så stor som man ska vara, jag och mamma åkte in till sjukhuset. Jag hade tydligen någon gasbildning som man bara kunde få ut med ris. De skulle kolla bebisen också och då upptäckte dom att bebisen inte levde och hade aldrig gjort det. Så jag hade gått i nio månader med ett dött foster i magen. Det var lite jobbigt.

Men sen skulle dom operera ut fostret och det gjorde man med ris det också. Men när dom väl skulle börja operera kommer det en kvinna inspringande och säger att dom läst fel på bilderna och att bebisen kanske trots allt lever. Men i vilket fall så vaknade jag då så jag vet inte vad som hände sedan. Om bebisen trots allt levde eller om den var död.

Men det är fascinerande att se vad mycket man kan göra med ris!